Jennifer
Jag vte inte riktigt vad jag vill säga. men saker är inte som dom brukar vara, jag har alltid varit den där glada tjejn med full av liv, och vill alltid hitta på saker. har på mig färgglada kläder, gillar att fixa håret, exprimentera med smink. men just nu är alla mina kläder svarta och gråa, inget smink på ansiktet, håret, de plattar jag, men ingenting mera. låtarna som går in i mina öron är bara depp musik, inte ens musiken får mig på bra humör längre. jag är bara hemma, vill helst bara ligga under täcket och bara kolla på film och dricka cola. men jag vet att de inte är jag. de spleade ingen roll förut om jag va med någon eller inte, kunde gå ut på en promenad själv, med musik i öronen, gå och köpa en glass och bara njuta i solne. nur ågr jag ut på balkongen och ser att de är fint väder, stänger dörren och går in och lägger mig i sängen igen. jag vet inte vart jag tagit vägen, vet inte vart mitt skratt tagit vägen, ?
i staring at my reflection in the mirror, why i am doing this to myself ?
är de inte meningen att vårkänslorna ska komma nu och man ska spruddla av glädje ? jag bara gråter och gråter, kan börja gråta för minsta sak, om ina naglar blir dåliga är de som att en kran innuti mig sätts igång och de går inte att stänga av, vet inte vad de är, ?!
It´s okey not to be okey
/ jen
Kommentarer
Postat av: Mamma
Älskade gumman..så här kan du inte ha det......de gör ont att läsa...vi måste prata. Puss älskar dig alltid mitt barn!
Trackback
