hemma,

nu är jag hemma igen, efter några dagar på landet.. har vell mäst gått runt i mina egna tankar, inte kul, för jag bryter ner mig själv. mamma har också märkt de, brukar alltid umgås mycket med henne annars, nu har deinte blivit någonting, vet inte vad de är, men de är nog mäst en person som gör att jag mår så här, och jag som har lovat mig själv så många gånger att en person aldrig ska få mig att mås då här, men de blir vell så när man låter någon komma igenom dom där murarna som man byggt upp. jag som litade på dig, ?!

/ jen


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0